Minus på vågen, sol ute och jag förstår vad jag pluggar idag. Värre var det igår när jag fick upprepa samma kapitel två gånger för att greppa det. + en tvättmaskin är igång och livet känns rätt bra nu. Jag har hittat hem känns det som. RB känns så rätt på alla vis, och jag får nog erkänna mig besegrad, jag är kär..
Dagen kommer bestå av plugg, bara, och såklart min vanliga runda runt sjön här ute, 7,5 km inte helt fel. Tänkte springa delar av rundan idag, Vet inte hur lång den biten är, men huvudsaken är nog att jag ändå fått in vanan att göra det varje dag, att gå alltså. Runkeeper är superbra så jag håller koll på träningen och under timmen det tar att ta sig runt hinner jag smälta vad jag läst i boken ^^
Tack RB för att du finns och förgyller mina dagar..
Vad jag än gör och hur mycket jag än strävar efter att vara social med andra så går jag ändå och lägger sig ensam. Behovet att få höra ett hej när jag kommer hem ökar dagligen. Även om jag försöker att inte fokusera på det alltför mycket så är den där, den förbannade ensamheten om kvällarna Har massor av tankar i skallen som skulle behöva lite omplåstring av någon.
Men pga för vidrigt seg förkylning har jag inte orkat ta mig iväg till någon för att få hjälp och få vågar träffa mig för att inte riskera att bli smittad. Men idag kan jag andas genom näsan igen. Bihålsinflammation eller inte, penicillinet hjälper och orken börjar komma tillbaka.. Äntligen!
Om jag bara kunde slippa det absolut sista lilla med förkylningen snart så jag kan sticka ut och springa. Tänk att med lätta steg få skutta upp för backarna och känna vinden som liksom lyfter mig framåt och uppåt. Känna kicken av att ha sprungit lite längre, lite snabbare och lite bättre än förra gången. Jag sa att jag skulle vara fri(sk) imorgon, men jag skjuter det till måndag, eftersom att jag inser att det är omöjligt att få det att stämma med min önskan. Men måndag, springa lite lätt, se hur det känns och sen köpa nya springskor. Hej härliga höst! Jag är snart med dig där ute i regn och rusk!
Låten för dagen är definitivt The dark side, får mig att vilja springa, gå, hoppa runt.. dansa. Ja, allt annat än att sitta still. Får en önskan om att köpa pjäxor till skidorna och åka runt och nöta i spåren runt Sidsjön.. och jag vill ha vinter. Med snö, iskyla och stjärnklara nätter.
Nu är sommaren slut, skulle man kunna säga. Skolan drar igång imorgon med föreläsningar imorgon och onsdag. Sen är det alltså tänkt att vi ska plugga på egen hand i studiegrupper, eller ja, grupp på åtminstone två stycken, än så länge, till avslutningsseminarierna i januari. Jag antar att det kommer vara vilda protester mot det här sättet. Så de får säkert tänka om lite och faktiskt göra om. Vi blev mer eller mindre lovade i våras att ha fler föreläsningar än så.
Nåja. Jag är laddad och peppad, matlådan är redo och skolväskan är packad. Jag ska ha min rutiga kjol imorgon och mina tofsar i håret.. Nej, det ska jag inte. Men sömnen lyser med sin frånvaro och bästa sättet att lösa det är väl att trötta ut hjärnan lite. I lördags somnade jag på en snygg och mysig karl i soffan här hemma, men hade hellre behövt det idag. Tryggheten och sällskapet. Men men, den som väntar på något gott.. Det var en del minnesvärda saker som sas mot slutet, så jag, nej, inte sia om något. Men jag är glad och små små fjärilar börjar väckas till liv i magen.
Förutom det är jag glad över att jag och K kommer kämpa tappert i skolan och ha roligt på fritiden. Vi har av en anledning kommit varandra närmre senaste veckan här =)
Dagens artist är Salem Al Fakir:
Först låten Astronaut som jag blev knasförtjust i när den kom, plus att videon är söt:
Sen en liten udda version av Astronaut
Hittade en fin låt där Marit Bergman också är med som heter 52 weeks:
En röd tråd är tydligen piano idag. Omedvetet kan jag meddela.
Idag är det strålande sol och jag är fortfarande jävligt risig. Nu börjar hostan få sällskap med huvudvärk och snorighet. Jag hatar livet ibland, men inte sådär jätteseriöst.. Mer att jag tycker att det är jävligt onödigt och slöseri med tid som jag kunde lägga på att få bygga på min fina kondition som jag hann bygga upp innan det här drog igång. Nåja, jag ska köpa nya springskor och nöta ut dem så länge jag kan så fort jag blir fri från det här tramset. Har till och med spanat på ett par och testat dem så jag vet vad kroppen har att se fram emot.. Kanske därför som jag blev sjuk från början?! o_O
Nåja. Musik var det jag skulle greja med. Så Beck -- Loser:
Devils Haircut är nog sommarens låt.. Ilsbo och någon öl i kroppen och nördig lillebror och jag trodde inte där och då att jag kunde vara så mycket gladare, även om det visade sig att jag några veckor senare faktiskt vart mer glad :)
Har fortfarande lite saker att arbeta med, men det tror jag att jag alltid kommer ha livet igenom. Men jag har tagit mig över några rejält höga trappsteg sedan februari. Och nu står jag så långt upp i trappan som jag behövde ta mig då. Nu kommer nya utmaningar med skolan och livet i övrigt. Skillnaden den här gången är att jag faktiskt vet att jag kommer klara dessa utmaningar vilket jag inte gjorde när jag flyttade hit.
Ett hett tips för att komma i form till nästa sommar. Skaffa rejäl jävla hosta så du kräks upp mat vid varje hostattack. Du kommer garanterat att leva på fettreserverna och komma i bättre form till nästa sommar. Skit i alla dieter och livsstilar, det här är fan så mycket mer effektivt. Jag lovar. För det första, du äter inte gärna eftersom att det bara kommer upp. För det andra, när du väl har ätit för att slippa vara så yr i skallen, så kommer en större mängd upp vid nästa hostattack ändå.
Ett plus med det här är att du är vaken eftersom att det är omöjligt att sova med hostan. Med andra ord, massvis med tid att lägga på, att äntligen spela Final Fantasy 1 eller lära dig göra rosetter i cernitlera som ändå ingen ser vad det är för något.. Det är lite som när barnen målat någonting: ”Åh! Vad fint, är det en katt?” ”Nej, det är en människa som sitter på en brygga vid havet och filosoferar över livets mysterium” ”Jaha, men nu ser jag ju”. En annan positiv sidoeffekt är att du sparar pengar i och med att du inte äter så mycket. Tummen upp!
Vilken vecka jag haft, jobb jobb och jobb. Och jag har gått från negativ till positiv till det hela. Har en helt underbar hemtjänstgrupp och visst arbetet är rätt slitsamt emellanåt, men positivt är att jag sover bra om nätterna =) Idag är sista dagen för den här svängen, sen har jag ledigt någon dag. Den här låten är en perfekt start på dagen. Man måste ju börja lugnt :)
Nej, snart tar jag cykeln och glider iväg genom Sundsvall, mer trafik idag än igår vid den här tiden, antar jag..
Och jag bara är en passiv åskådare. Jag vill så mycket men det finns för många hinder på vägen som jag måste lära mig att kliva över. Jag har börjat tagit tag i en del av problemen. Som rädslan för spindlar t.ex. från att vara halvhysterisk och inte våga vara i samma rum som en spindel har jag, damdidam! Klarat av att ta i små spindlar. Det kallar jag konfrontation. Målet är att klara av de där äckliga långbenta spindlarna.
Men det finns andra saker som också är i vägen för total lycka. Som det med att lära mig att se till vad jag har. Jag tjatar alltid om det. Men jag har svårt att se det i perioder. Fick ett uppvaknande när en kompis menade på att hon tyckte att jag hade sådant som hon ville ha, snart färdig utbildning, singel och den friheten det innebär. Men när det inte är det jag vill ha just nu, så är det lite svårt för mig att vara glad över det. Även om jag åstadkommit just detta. Två år på universitet och faktiskt skapat goda relationer till de vänner jag har idag. Jag har lärt mig att se vad som är viktigt på så vis. När jag var 15 så trodde jag nog att jag skulle ha kommit längre än vad jag faktiskt har gjort idag. Men det är kanske så, alla motgångar i livet gör en starkare inuti, vilket gör att man klarar av andra motgångar bättre senare i livet.. jag ska bara klara av det här steget också, arbeta med mig själv lite mer så kommer det säkert kännas bättre efteråt :)
2011-10-13 10:29 | 
RSS