Sleeping in my car

Eh.. har inte ens en bil.

Summering av dagen, trött. Misstag på dag. Lagfundering. Diskuterat. Varit social med syster på hemtelefonen, med andra ord inga avbrott, trodde vi. Pollenproblem? Och sen den gangande ångesten bara.Ständigt närvarande, är det inte skolan, så är det jobb, som har sin statistik som jag följer slaviskt. Och förutom det är det kontrollen över maten jag stoppar i mig.

Önskar som så många andra dagar att livet kunde se annorlunda ut. Ibland vet jag inte hur jag ska lyckas ta mig igenom vissa dagar, andra är sämre, som idag. Upp och ned vänt och åt fel håll från början till start. Och jag gissar på att morgondagen kommer vara något liknande just bara för att jag inte sover någon gång.

I natt sov jag tre timmar, cirka. Jag vet, det går inte i längden. Men en liten stund till. Nu har huvudvärken lättat lite. Det är ju sova jag borde göra, så jag slipper fundera över saker. Men det är just det som håller mig vaken. Onda cirklar bara.

Och jag hatar mina skolböcker.

Land of confusion

Bra låt, två olika band med olika videor. Första efter tips av min favorit-Caroline. Disturbed.

Sen originalet, Genisis. Var rädd för dockorna i filmen när jag var yngre. Lite skrotnisse över dem.

Varför heter det smörgås?

Den frågan väckte mig. Något av det sista jag pysslade med på jobbet idag. Det är skönt när det blir något helt annat än nummer hit och dit. Ville så gärna prata resten av tiden med människan. Om det inte vore så att det kostade en del att ringa hade jag försökt förhala samtalet tills jag slutade.

Idag har jag varit rejält ofokuserad. Det är lite funderingar som ligger och gror i skallen. Nästa år blir det bättre.

Madness are like gravity. All it takes is a little push.

Och plugga gör en lite småknäpp. Så idag har jag inte öppnat en enda bok. Har haft en egodag idag fylld med småpyssel som har legat och väntat alldeles för länge, och vet ni? Första dagen på länge jag mått seriöst bra inombords. Och det trots att jag mår knasigt rent fysiskt och inte har sovit tillräckligt på hela veckan. Hoppas och tror att det håller på att vända nu.

Hemlighet

Jag vill kramas. Nu. Skulle vilja somna i din härliga omfamning. Jag älskar när du håller om mig, när jag får vara sådär riktigt nära dig. Något av det bästa jag vet är när jag får sova på din arm och att få vakna bredvid dig. Gissar på att följande ord kommer att vara helt överflödiga, men ifall nu någon inte har förstått det, jag saknar dig. Jag vill ha en kram.

It´s take a fool to remain sane!

Whatever happened to the funky race? A generation lost in pace. Wasn’t life supposed to be more than this? In this kiss I’ll change your bore for my bliss. But let go of my hand and it will slip out in the sand if you don’t give me the chance to break down the walls of attitude, I ask nothing of you, not even your gratitude.

Och se där. Bara för att jag beklagar mig lite hos en vän så blev det helt plötsligt inte mindre än tre saker att se fram emot. Dra fram tiden. NU! Plus två som är inte är tidsbestämda. Måste få andas lite.

Ensamhet

Trivs inte med den och vill inte bli för bra vän med den.

Foreigener – Heart turns to stones

When she was with you, all along
Behind you, right or wrong
She tried to hold on, hold on
But you went too far, and she’s gone

And now it’s over, and her heart turns to stone
No time for pity, when her heart turns to stone
She cries a little, as her heart turns to stone
She’s that kind of woman, she’ll do fine on her own

What you thought was a game, a game you were winning
Wouldn’t go your way
Now you’ve lost what you had, and you’re back to beginning
It’s the price you have to pay

When she was with you, all along
Behind you, right or wrong
She tried to hold on, hold on
But you went too far, and she’s gone

Now it’s over, and her heart turns to stone
No time for pity, when her heart turns to stone
She cries a little, as her heart turns to stone
She’s that kind of woman, she’ll get by on her own

She hides the pain, but her heart turns to stone
No time for pity, when her heart turns to stone
She cries sometimes, as her heart turns to stone
She’s that kind of woman, she’ll get by on her own
Yeah it’s over, and her heart turns to stone
Don’t look for pity now, when her heart turns to stone
Listen to her cry, listen to her cry, she’s a woman now
Ooh, it’s a sad thing to see, to see a heart turned to stone
The heart of a woman, a heart turned to stone

Återupptar gamla intressen

Har börjat skrivit lite dikter igen. Blev inspirerad när jag satt och bläddrade bland gamla dikter. En del som jag tycker mycket om andra.. är väl kanske inte sådär super. Men en jag tycker lite om är nåt jag skrev till svenskan, när läraren menade att vi skulle skriva dikter och jag menade att sånt kan man inte tvinga fram, det kommer av sig självt om man vill ha något bra. Varpå hon tyckte jag tramsade och att det inte alls var så svårt. Jag var inne i en period där jag inte fick sån inspiration, ni vet, när pennan flygar fram av sig själv på papperet. Så det blev lite svar på tal genom dikten.. eller vad det nu får kallas:

Jag leker med ord och böjer dem fel. Jag bildar oläsliga meningar och ler åt eländet. Inuti gråter jag i hemlighet. varför kan inte jag det här? Det ser så lätt ut när jag läser ”stjärnorna kvittar det lika”. Orden dansar framför mina ögon, ler och säger: du också!. Jag försöker, experimenterar och prövar. Mina ord flyger inte lika högt som deras. De landar bara i en grop på papperet och vägrar stämma upp i sång. Efter får många misslyckade försöka lutar jag mig tillbaka och undrar: Vem var det som sa att det skulle vara lätt att skriva dikter?

Jag gjorde det!

I onsdags var det omöjligt för mig att tänka att jag skulle klara av att våga ta egna samtal på jobbet. Igår var jag skakis och seriöst, jag vågade knappt, eftersom att jag fick höra att jag måste prata mer sök så, gör si.. osv. Så när jag vågade blev det bara fel, inget jag gjorde var som sagt bra.. Men idag släppte det, för att citera andra tjejen som hade samma mentor som mig ”den här dagen kändes verkligen som om den behövdes” Sant!

Snacka om att självförtroendet åker i topp när samtal går bra. Kände när jag gick hem, att betyg för dagen idag var MVG. Teamchefen lyssnade när jag tog samtal imorse. Och jag fick bara beröm, även om jag tyckte att jag kunde prata mer under tiden jag söker informationen.. Han menade att jag inte behöver fokusera på det just nu, utan det viktiga är att få fram det kunden söker. Vilket jag lyckades med, det gick snabbt, under minuten på många samtal, jag fick fram rätt information och att jag klarade av skicka sms och koppla vidare utan större bekymmer. Det var precis vad jag behövde höra tror jag =)

Sen gick resten av dagen galant. Hade dock värsta adrenalinpåslaget vid varje nytt samtal, som gjorde att jag vart otroligt törstig. Men det löstes med vatten, och såklart en del toalettbesök.

Imorgon är första egna dagen :)

Okej, menoterna, inget fel på dem. Antar att de är hårda bara för att man ska bli väldigt bra och duktig. Höga krav =)